Beskrivning

I denna tango låter författaren Fritiof Andersson och Carmencita mötas en andra gång, nu i Nizza. Det skulle egentligen ha varit San Remo, men Taube ville variera konfekten. (Det första mötet beskrivs i visan “Fritiof och Carmencita”).
Carmencita blev uppenbarligen inte gift med sin rike godsägare – han med 20 000 kor. Hon bekänner att hon aldrig
glömt sin Fritiof. Hur det går när den här tangon är slutdansad får man inte veta, men två tända ljus och ett krus vin
i ett litet hus vid Medelhavet antyder att Fritiof Andersson åtminstone för en kväll återfår sin Carmencita…
Arret är skrivet för blandad kör i 6 stämmor – tre kvinnliga + tre manliga, och tar fasta på dialogen mellan Fritiof och
Carmencita.